Frågeställning, Vuxen?
Funderar på vart min "ungdom" tagit vägen? Ta mig nu rätt!
Jag är 23 år, men jag vet inte. Ibland känner man sig som 33! Gah.
Jag vet inte, kallas detta åldersnoja? (Btw, stavningen vet jag inte.) Näää, men jag funderar ibland på om man har eller har blivit för gammal för vissa saker?
Som en sån här grej som hände igår.
Ungdomsmottagningen, dit kan man gå för att få sina p-piller utskrivet tills man är 25, men asså när jag var där nere igår, så kände jag mig så sjukt gammal!
Kommer dit, sätter mig i soffan, jag och 6 stycken 15 åringar där? PUH. Då kan jag inte mera än att känna mig gammal? Haha. Aja.
Jag vill inte bli äldre, ÄN! Jag skulle till och med kunan skruva tillbaka klockan ett par år, när man slapp att oroa sig för framtiden, oroa sig för pengar, oroa sig för utbildning eller för pojkvänner? Och inte att man lär bli en gammal nucka som sitter ensam lämnad kvar när man är 85. Usch. Haha.
Nääää, jag är glad i livet, men ville bara dela med mig!!!!!
Är jag ensam om att känna såhär eller finns det fler med samma tankar? :)
Jag tänkte på samma sak förut idag.. Jag kan inte bli gammal, jag har inte tid med det, jag kan ju för fan inte ens steka pannkakor ordentligt.. Fan.
SV: De flesta människor ser det dem vill se, för att kunna leta brister och ha nått att störa sig på, tråkigt egentligen att de inte kan se ens uppoffringar för att man skall få det man vill :) Men det talar väll mest om dem själva, de skulle säkert inte kunna husera bättre med pengar än oss ;) Hoppas att du blir nöjd med skorna :) Jo det är riktigt trevligt med båt om man har det intresset, har lite svårt att välja mellan det och bilar då det är två olika saker beroende på vilket humör man är på :) Det är härligt att vara ute, antar att det är lättare att tycka det om man är uppvuxen brevid och på havet :) Appropå ditt inlägg så känner jag igen mig, ibland känner man sig äldre än den åldern man egentligen är samtidigt som ångesten börjar krypa sig fram vad man egentligen gjorde med de där sista åren av tonåren. Hade kunnat gett hur mycket som helst för att fått uppleva dem igen och även fattat andra beslut :) Som du skriver så var man bekymerslös på ett helt annat sätt när man var yngre. Men det går ju inte att dra tillbaka tiden så vi får istället leva de åren fram till 30 typ (för vi har fortfarande många unga år kvar) och njuta av varenda ögonblick ist och ta vara på allt vi kan för att samla bra minnen att kunna falla tillbaka på när vi verkligen blir gamla :) Kram
haha jag var där idag, och jepp, jag o 15-åringar! :O Känner mig alltid gammal xD
Mmm... Du är nog absolut inte ensam om att känna så. Jag har aldrig haft åldersnoja och hoppas även att jag slipper det. Kanske för att jag nästan alltid har umgåtts med äldreP Varit yngst i gänget och sådär...
Men 23, det är verkligen ingen ålder ju :=) Så länge man är under 30 är det lugnt ;o)
Ha en finfin torsdag!
Sv: Jaaa, haha, vi börjar bli vuxna nu Johanna! ;) Detta är inte bra. ;)
Sv: Jaa, det vet jag också, att det inte är. Och jag behöver inte ha det, men ärligt talat så är dagens ungdomar inte som vi var förr. ;) Det är en väldigt skillnad på hur man beter sig. Som när jag var där, så satt dom och skrek och skulle ta plats, då undrade jag för mig själv, gjorde jag också så när jag var 15? Haha. :)
Du ser inte ut som en dag över 24 du! :) Och sen till att komma till det, så blir man ju inte äldre än vad man gör sig. :) Ha en underbar dag! Och förresten, tack för tipset om din träning, jag försöker verkligen peppa mig själv till att komma igång!
Just nu går jag bara långa powerwalks med Reeabok skorna jag köpte, som ska hjälpa rumpa och vader lite extra! :) Kram!!
